Sandared förverkligade drömmen och vann

Många drömmer om att få vinna Gothia Innebandy Cup och få lyfta den åtråvärda pokalen i en av världens största ungdomsturneringar. En dröm som gick i uppfyllelse för Sandareds IBS men som än i dag, tolv år senare, känns overklig för spelarna. – Vi kunde knappt fatta det då och det är en overklighetskänsla när jag tänker tillbaka också, säger Johanna Thygesen, som fortfarande spelar i klubben.

Sandared är en liten ort utanför Borås med omkring 3000 invånare, så visst var det en överraskning när klubben för första, och hittills enda, gången tog sig till final i Gothia Innebandy Cup, 2008. Laget vann G18-klassen efter en storseger i finalen, 5–0 mot Hovshaga.

Desto tuffare var det på vägen till finalen, med stor slutspelsdramatik. Det är just de känslorna som Johanna Thygesen minns mest när hon tänker tillbaka på turneringen.

– Vi mötte ett duktigt lag som hade en stor hejarklack som var rätt säkra på att de skulle vinna, så de ropade massa på läktaren. Så gjorde jag mål sent i matchen och vi alla kände att det var avgörandet… Jag var så himla taggad så jag ställde mig och ropade mot deras läktare: ”Ni kan gå hem nu!” Haha, det kanske inte är något man var stolt över efteråt men i dag är det den specifika händelse jag – och alla andra – kommer ihåg och kan skratta åt, säger hon.

Även om viljan och glädjen över att vinna fanns där när det väl var match, minns Johanna Thygesen tiden som ungdomsspelare framför allt för den genuina glädjen till innebandyn, att tillhöra ett lag och att spela tillsammans med kompisarna. En glädje som blev starkare av att åka på cup tillsammans.

– På den tiden var det mest en rolig grej, det var inte så seriöst utan bara kul att få åka ihop med kompisarna, sova över i klassrum och spela innebandy. Allt blir lite roligare när man är tajtare med laget och man hittar varandra på ett annat sätt när man får mycket tid ihop utanför planen, så som det blir under en cup, säger Johanna Thygesen.

Att de var ett sammansvetsat gäng i Sandared, ser hon som en stor anledning till att laget lyckades så bra. Hon är övertygad om att det även är en viktig del för att få många ungdomar att fortsätta idrotta längre upp i åldrarna. Så har det åtminstone varit för henne själv, som i dag som 28-åring förbereder sig för ännu en säsong i Sandareds IBS, nu i division 1.

– Att få känna den här glädjen ihop som ett lag tror jag spelar en väldigt stor roll. Jag gillar lagsport överlag, det ger en annan sammanhållning och glädje gentemot att gå själv till gymmet och träna. Jag kan komma till träningen och känna mig låg men så blir jag superpepp på att träna för alla i laget lyfter upp mig, säger Johanna Thygesen.